16. De skyndar till allt som är ontoch är snara att utgjuta blod.
17. Fåglar är inte hjälpta av att senär fångstnätet gillras,
18. och dessa män ligger i bakhåll för sig själva,det är sitt eget liv de lurar på.
19. Så går det den som girigt roffar åt sig:det kostar honom hans eget liv.
20. Visheten ropar högt på gatan,på torget ljuder hennes röst.
21. Mitt i larmet ropar hon,i stadens portar tar hon till orda:
22. Hur länge, ni okunniga, skall ni älska okunnigheten,hur länge skall smädarna njuta av att smädaoch dårarna hata kunskap?
23. Vänd om och lyd mina tillrättavisningar!Jag skall visa er min viljaoch låta er höra mina ord.
24. Jag ropade och ni vägrade lyssna,jag varnade och ni brydde er inte om det,
25. ni trotsade alla mina rådoch ville inte veta av mina tillrättavisningar.
26. Därför skall jag skratta när olyckan drabbar er,jag skall hånle när det fasansfulla kommer,
27. när det fasansfulla kommer över er som ett oväderoch olyckan som en storm,när nöd och ångest drabbar er.