9. Vad de allesammans ville var att skrämma oss. »De kommer att ge upp och arbetet blir aldrig utfört«, tänkte de. Men i stället fortsatte jag med förnyade krafter.
10. En dag gick jag till Shemaja, son till Delaja, son till Mehetavel, som inte kunde lämna sitt hem. Han sade:»Låt oss mötas i Guds hus,inne i templet.Låt oss stänga templets portar,ty de kommer för att döda dig,om natten skall de komma för att döda dig.«
11. Jag svarade: »Skulle en man som jag ta till flykten? Och skulle en sådan som jag få gå in i templet och ändå behålla livet? Nej, jag går inte dit in.«
12. Jag insåg nu att han inte var sänd av Gud. Profetian om mig uttalade han därför att Tobia och Sanvallat hade mutat honom.
13. Avsikten var att jag skulle bli rädd och begå en synd genom att göra som de ville. Jag skulle få en fläck på mitt rykte, så att de kunde sprida sitt förtal om mig.