37. De gick förbi Källporten och rakt fram uppför trappan till Davids stad, trappan till muren ovanför Davids palats, och därefter fram till Vattenporten på östsidan.
38. Den andra lovsångskören gick åt vänster, och jag följde efter med den andra hälften av folket. Vi gick uppe på muren förbi Ugnstornet till Breda muren
39. och förbi Efraimporten, Jeshanaporten, Fiskporten, Hananeltornet, dvs. Hundradetornet, fram till Fårporten och stannade vid Vaktporten.
40. De båda lovsångskörerna ställde sedan upp sig i Guds hus. Så gjorde också jag tillsammans med hälften av styresmännen,
41. och dessutom prästerna Eljakim, Maaseja, Minjamin, Mikaja, Eljoenaj, Sakarja och Hananja med sina trumpeter
42. och Maaseja, Shemaja, Elasar, Ussi, Jochanan, Malkia, Elam och Eser. Sångarna stämde upp under ledning av Jisrachja.
43. Denna dag offrades stora offer och alla gladde sig, ty Gud hade givit dem stor glädje. Också kvinnorna och barnen var glada. Och glädjen i Jerusalem hördes vida omkring.
44. Denna dag tillsattes också män som skulle ha uppsikt över de kamrar som tjänade till förråd för offergåvorna, det första av skörden och tiondet. Där samlades det som prästerna och leviterna enligt lagen skulle ha från städernas åkrar. Glädjen var stor i Juda över att prästerna och leviterna var i tjänst
45. och att de skötte gudstjänsterna och reningsriterna, liksom sångarna och dörrvaktarna skötte sina uppgifter enligt Davids och hans son Salomos anvisningar.
46. Ty redan på Davids och Asafs tid fanns ledare för sångarna vid tackpsalmen och lovsången till Gud.
47. Och på Serubbabels och Nehemjas tid brukade hela Israel ge sångarna och dörrvaktarna vad de behövde för var dag. Man gav leviterna vad som helgats åt dem, och leviterna gav Arons söner deras andel.