3. Därför utlämnade du deras hövdingar åt döden,och den bädd som blygts över deras sveklät du nu blodas ner genom svek.Du dräpte slavar och härskare om varandra,dräpte härskarna där de satt på sina troner.
4. Du lät deras hustrur bli krigsbyteoch deras döttrar föras bort i fångenskapoch allt vad de ägde delas av dina älskade söner,som brann av samma iver som duoch vämjdes vid dådet mot deras blodsförvantoch kallade dig till hjälp.Gud, min Gud, hör också min bön, en änkas bön!
5. Ty det var du som lät detta ske,liksom allting före och efter,det som är och det som skall komma har du tänkt ut,och som du har tänkt, så blir det.
6. De händelser du har bestämtstiger fram och säger: »Här är vi!«Dina vägar är fastlagda,och ditt domslut kan vi motse med förtröstan.
7. Här står assyrierna med sin väldiga armé:de yvs över sina hästar och ryttare,de stoltserar med sina kraftfulla soldater,de litar till sköld och spjut, till båge och slunga,men de inser inte att du är Herren,han som avgör striden —