4. Kvinnan gömde de båda männen och svarade: »Visst kom de hit till mig, men inte vet jag var de var ifrån.
5. När det blev mörkt och porten skulle stängas gick de ut, men jag vet inte vart de gick. Fort efter dem, så hinner ni ifatt dem.«
6. I själva verket hade hon fört männen upp på taket och dolt dem under linhalmen hon hade utbredd där.
7. Kungens män tog upp jakten i riktning mot Jordan, åt vadställena till, och när förföljarna var ute stängdes porten.
8. Innan männen lagt sig att sova gick Rachav upp till dem på taket.
9. Hon sade: »Jag vet att Herren har gett landet åt er, skräck för er har fallit över oss, och modet sviker alla som bor i landet.
10. Vi har ju hört hur Herren lät Sävhavets vatten torka bort inför er när ni drog ut ur Egypten och hur ni gjorde med de två amoreiska kungarna på andra sidan Jordan, Sichon och Og, som ni vigde åt förintelse.
11. När vi fick höra det rann vårt mod bort, och vi kände oss maktlösa inför er. Ty Herren, er Gud, är Gud uppe i himlen och nere på jorden.
12. Men nu har jag visat godhet mot er, så svär vid Herren att ni skall visa godhet mot min familj. Ge mig ett tecken på er trohet:
13. låt min far, min mor, mina bröder och systrar och alla deras anhöriga behålla livet och slippa dö.«