26. När jag såg solen i dess glans,såg månen skrida fram i prakt,
27. lät jag mig då i hemlighet dårastill att hylla dem och kasta kyssar?
28. Också det hade varit ett brott som förtjänar straff,det vore att förneka Gud i höjden.
29. Gladdes jag någonsin åt min fiendes fall,triumferade jag när olyckan slog honom?
30. Nej, aldrig lät jag min tunga syndagenom att nedkalla död över honom.
31. Mitt husfolk brukade säga:»Han har aldrig låtit oss sakna kött att äta.«
32. Ingen främling behövde sova på gatan,min dörr stod öppen för vandraren.
33. Sökte jag någonsin som andra dölja mina brottoch gömma mina synder
34. av fruktan för folkhopenoch rädsla för släktingars förakt,så att jag teg och inte tordes gå ut?