Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Job 31:23-34 Bibel 2000 (B2000)

23. Ja, jag skulle frukta ofärd från Gudoch inte kunna bestå inför hans höghet.

24. Har jag någonsin satt mitt hopp till guldet,kallat gyllene skatter min trygghet?

25. Gladdes jag någonsin över min stora rikedom,över att jag förvärvat så mycket?

26. När jag såg solen i dess glans,såg månen skrida fram i prakt,

27. lät jag mig då i hemlighet dårastill att hylla dem och kasta kyssar?

28. Också det hade varit ett brott som förtjänar straff,det vore att förneka Gud i höjden.

29. Gladdes jag någonsin åt min fiendes fall,triumferade jag när olyckan slog honom?

30. Nej, aldrig lät jag min tunga syndagenom att nedkalla död över honom.

31. Mitt husfolk brukade säga:»Han har aldrig låtit oss sakna kött att äta.«

32. Ingen främling behövde sova på gatan,min dörr stod öppen för vandraren.

33. Sökte jag någonsin som andra dölja mina brottoch gömma mina synder

34. av fruktan för folkhopenoch rädsla för släktingars förakt,så att jag teg och inte tordes gå ut?

Läs fullständig kapitel Job 31