8. Du som skapat mig med dina egna händer,du störtar mig nu i fördärvet.
9. Tänk på hur du formade mig som lera,nu låter du mig bli till jord igen.
10. Du hällde ut mig som mjölkoch lät mig stelna som ost.
11. Du klädde mig i hud och kött,vävde mig samman med ben och senor.
12. Du gav mig livet, du visade mig godhet,din omsorg bevarade mig vid liv.
13. Men vad du hade i sinnet var detta,jag vet vilka planer du hyste:
14. att vakta på om jag syndadeoch aldrig fria mig från min skuld.
15. Om jag är skyldig — ve mig!Och är jag oskyldig går jag ändå inte friutan mättas av skam och elände.
16. Om jag står på mig jagar du mig lik ett lejon,jag får åter känna på hur underbart du handlar.
17. Du skaffar ständigt nya vittnen mot migoch eggar upp dig mot mig mer och mer.Plåga och åter plåga blir min lott.