15. Om jag är skyldig — ve mig!Och är jag oskyldig går jag ändå inte friutan mättas av skam och elände.
16. Om jag står på mig jagar du mig lik ett lejon,jag får åter känna på hur underbart du handlar.
17. Du skaffar ständigt nya vittnen mot migoch eggar upp dig mot mig mer och mer.Plåga och åter plåga blir min lott.
18. Varför lät du mig lämna moderlivet?Jag borde ha fått dö innan någon sett mig.
19. Då hade det varit som om jag aldrig funnits,jag hade burits från modersskötet till graven.
20. Flyktiga är mina livsdagar,låt mig vara, unna mig en flyktig glädje,
21. innan jag går för att aldrig komma åter,bort till ett land av djupaste mörker,
22. landet där natt och kaos härskar,där ljuset är ogenomträngligt mörker.