3. Ohyfsade barn är en skam för fadern,och en sådan dotter blir honom till skada.
4. En förståndig dotter gör sin man rik,men den som är skamlös vållar sin far sorg.
5. Den fräcka skämmer ut både far och man,och av båda blir hon föraktad.
6. Förmaningar i otid är som festmusik vid sorg,men att fostra med riset är alltid klokt.
9. Att undervisa dåren är som att limma ihop krukskärvor,som att väcka en sovande ur djup sömn.
10. Att förmana dåren är som att förmana en halvsovande;när man är färdig säger han: »Va?«
11. Gråt över den döde, ty han har skilts från ljuset,och gråt över dåren, ty han har skilts från sitt förnuft.Gråt mindre bittert över den döde — han har ju fått ro,men dårens liv är värre än döden.
12. Sorgen över en död varar sju dagar,sorgen över den gudlöse dåren varar hela hans liv.
13. Slösa inte många ord på en enfaldig man,och uppsök inte den som saknar förstånd.Akta dig för honom så slipper du obehagoch blir inte nersmutsad om han stöter till dig.Gå ur vägen för honom så får du vara i fredoch slipper tröttas av hans galenskap.
14. Vad är det som är tyngre än bly?Vad har det för namn om inte »dåren«?
15. Sand och salt och järnstyckenär lättare att bära än en vettlös människa.
16. Bjälklag som byggts in i stenhusfaller inte isär vid ett jordskalv,och ett hjärta som har fäste i klok eftertankefäller inte modet när stunden är inne.
17. Ett hjärta som har stöd av förnuftigt tänkandeär som en relief på en polerad stenvägg.
18. Småsten som ligger på en hög murblir inte kvar när vinden blåser,och ett fegt hjärta som vilar på dåraktigt tänkandehåller inte stånd mot något skrämmande.
19. En tagg i ögat vållar tårar,och en tagg i hjärtat blottar dess sårbarhet.
20. Den som kastar sten på fåglar skrämmer bort dem,och den som skymfar en vän gör slut på vänskapen.
21. Har du dragit svärd mot en vän,så förtvivla inte, det finns en väg tillbaka.