18. Ondskan brann som en eldoch förtärde tistel och törne.Den satte snårskogen i brandoch röken steg mot skyn.
19. Av Herren Sebaots vrede brändes landet,och folket blev som det elden förtär,den ene skonade inte den andre.
20. Man högg för sig till högerutan att bli mätt,man rev åt sig till vänstermen var lika hungrig.Alla högg in på varandra: