3. Det som en gång hände hade jag förutsagt,jag förkunnade det och gav det till känna.Plötsligt handlade jag, och det skedde.
4. Jag vet att du är hård,din nacke av järn,din panna av brons.
5. Därför förutsade jag det,förkunnade det innan det skedde,för att du inte skulle säga:»Det var min gudabild som gjorde det,mitt gjutna beläte som befallde det.«
6. Här ser du allt detta som du har hört.Berätta nu om det!Nu förkunnar jag något nytt för dig,något förborgat som du inte känner till.
7. Det skapades just nu, inte för länge sedan,du har inte hört om det förrän i dag,för att du inte skulle säga:»Det visste jag.«
8. Du fick inget höra, inget veta,inget blev yppat för dig i förväg.Jag vet ju att du är trolös,du heter avfälling alltsedan du föddes.
9. För mitt namns skull behärskar jag min vrede,för min äras skull har jag tålamod med digoch utplånar dig inte.
10. Jag har smält dig, men inte för att få silver,prövat dig i lidandets ugn.
11. För min skull, för min egen skull handlar jag —mitt namn skall inte vanhelgas.Jag delar inte min ära med någon.
12. Hör på mig, Jakob,Israel, som jag har kallat!Jag är Gud,jag är den förste och jag är den siste.
13. Min hand lade jordens grund,min högra hand spände ut himlen.När jag kallade på dem stod de där.
14. Samlas nu alla och lyssna!Vem av de andra förkunnade detta,att den som Herren älskarskall utföra det han villmot Babylon och Kaldeens folk?
15. Jag, jag sade det,jag kallade honom, jag sände honomoch gav honom framgång.
16. Kom hit till mig och hör detta:Sedan allt började har jag talat öppet,när något skedde fanns jag där.Nu har Herren Gud sänt mig,och hans ande …
17. Så säger Herren, din befriare,Israels Helige:Jag är Herren, din Gud,som ger dig nyttig undervisningoch leder dig den väg du skall gå.
18. Om du ändå lydde mina bud!Då skulle din lycka bli som en flod,som havets vågor din framgång.