17. Av resten gör man en gud, en bildsom man faller på knä för och tillberoch riktar sina böner till:»Rädda mig, du som är min gud!«
18. De har inget vett, inget förstånd,deras ögon är tillslutna så att de inte ser,deras hjärtan så att de ingenting fattar.
19. Ingen tänker sig för,har vett och förstånd att säga:»Hälften gör jag en brasa av,jag bakar bröd på glödenoch steker en köttbit och äter —skall jag nu göra resten till en vidrig avgudoch falla på knä för en träklabb?«
20. Den som tyr sig till stoft och aska lurar sig själv.Han kan inte rädda sitt liv,inte säga: »Jag har litat på en lögn.«
21. Minns detta, Jakob,Israel, du som är min tjänare.Jag har format dig, du skall tjäna mig.Israel, jag skall aldrig glömma dig.