9. Ett kväde av kung Hiskia av Juda när han hade varit sjuk och blivit frisk från sjukdomen.
10. Jag sade:Mitt i livet går jag bort,bakom dödsrikets port förblir jagde återstående åren.
11. Jag sade:Jag får inte mer skåda Herreni de levandes land,aldrig se människor merbland dem som bor i världen.
12. Min boning flyttas,bärs bort som en herdes tält.Du rullar ihop mitt liv som en vävoch skär ner mig från varpen.Innan dagen blir natt gör du slut på mig,
13. innan morgonen kommer är jag gjord till intet.Som ett lejon krossar du alla mina ben.
14. Som svalans gälla skri hörs min röst,som duvans klagande läte.Gråtande ser jag mot höjden:Herre, jag är hårt ansatt,grip in till min hjälp!
15. Vad kan jag säga till honom?Det är ju han som har gjort detta.Sömnen flyr migi min bittra plåga.
16. [---]Herre, gör mig frisk, låt mig få leva!