10. Till siarna säger de:»Sluta upp med era syner!«och till profeterna:»Sluta predika det rätta för oss!Förkunna något behagligt,profetera förföriskt!
11. Vik av från leden,lämna vägen!Låt oss slippa Israels Helige!«
12. Därför säger Israels Helige:Eftersom ni har förkastat detta ord,stött er på våld och falskhetoch satt er lit till sådant,
13. skall denna er syndbli som sprickan i en hög mur:den går allt djupare och vidgar sig,tills plötsligt hela muren rasar.
14. Det blir som när en kruka krossasoch går i tusen bitar,så att man inte kan finna en skärvastor nog att krafsa ut glöd från härdeneller skopa upp vatten ur dammen.
15. Så sade Herren Gud, Israels Helige:Vänd om och var stilla,då kan ni räddas,genom lugn och tillitvinner ni styrka.— Men ni ville inte.
16. Ni sade:»Nej, på hästar skall vi flyga fram.«Ja, hastig blir er flykt.»På snabba springare skall vi rida.«Ja, snabba skall era förföljare vara.
17. Tusen skall darra för en endas härskri,när fem höjer härskri skall ni fly,tills det som är kvar av erblir som baneret på bergets krön,som fälttecknet uppe på höjden.
18. Nu väntar Herren på att få visa er nåd, nu vill han uppenbara sin höghet genom att förbarma sig över er. Ty Herren är en rättvis Gud, lyckliga de som sätter sitt hopp till honom!
19. Sions folk, du som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han skall visa dig nåd när du ropar till honom, så snart han hör din bön skall han svara.
20. Herren har låtit dig leva på svältkost, men nu skall du inte vänta förgäves på höstregnet mer. — Nej, du skall rikta blicken mot dina lärare