14. De döda får inte liv igen,skuggorna uppstår inte.Så har du straffat och förgjort democh utplånat minnet av dem.
15. Herre, åter och åter har du gjortmäktiga gärningar för ditt folk.[---]
16. [---]
17. Som en kvinna som skall födaoch krystar och skriker av smärta,så lät du oss bli, o Herre.
18. Vi var havande, vi krystade,men vi födde vind.Vi har ingen hjälp för landet.[---]
19. Dina döda skall få liv igen,deras kroppar skall uppstå.Vakna och jubla, ni som vilar i mullen!Ty din dagg är en ljusets dagg,du låter den falla över skuggornas land.
20. Mitt folk, gå in i era kamraroch stäng dörren om er.Göm er en kort stund,tills vreden har dragit förbi.