1. Budskap om Babylon som Jesaja, Amos son, mottog i sina syner.
2. Höj ett fälttecken på det kala berget,ropa till dem,ge tecken till samling vid furstarnas portar.
3. Jag bådar upp mina invigdaatt verkställa min vredesdom,jag kallar mina kämpar,mina stolta, jublande skaror.
4. Hör! Vilket larm på bergen,larmet från en stor här.Hör! Vilket brus av folk,de strömmar samman från alla riken.Herren Sebaot mönstrar sin krigshär.
5. De kommer från fjärran land,långt bortifrån himlaranden,Herren och hans vredes verktyg.De skall ödelägga hela jorden.
6. Jämra er, ty Herrens dag är nära,den kommer med våld från den Väldige.
7. Då förlamas alla händer,allt mod rinner bort.
8. De grips av skräck,av ångest och smärta,som en kvinna i barnsnöd.Rådlösa ser de på varandra,deras ansikten bleknar.
9. Skoningslös kommer Herrens dagmed vrede och glödande harm.Jorden skall läggas öde,syndarna skall han förinta.
10. Himlavalvets alla stjärnorskall sluta att lysa.Mörk skall solen gå upp,månen skall mista sitt sken.
11. Jag skall straffa jorden för dess ondska,de gudlösa för deras synd.De fräckas högmod skall jag kväsa,kuva tyrannernas stolthet.
12. Människor blir mer sällsynta än guld,ovanligare än guld från Ofir.
13. Ja, himlen skall skälvaoch jorden skakas ur sitt lägegenom Herren Sebaots raseripå hans flammande vredes dag.
14. Som skrämda gasellereller får som ingen håller sammanskall de fly, var och en till sitt eget folk,var och en till sitt eget land.