10. Israels högmod vittnar mot honom själv.De vänder inte tillbaka till Herren, sin Gud,trots allt som hänt söker de honom inte.
11. Efraim har blivit som en duva,godtrogen och utan vett.De kallar på Egypten,de går till Assyrien.
12. Men när de gårkastar jag mitt nät över democh drar ner dem som fåglar ur skyn,jag fångar dem så fort jag hör dem flockas.
13. Ve över dem! De har flytt från mig.Död åt dem! De har trotsat mig.Jag ville befria dem,men de sprider lögner om mig.
14. De ropar inte till mig ur hjärtat.De jämrar sig på sina bäddar,för säd och vin ristar de sig blodiga.De är upproriska mot mig.
15. Det var jag som gjorde dem starka,men de har ont i sinnet mot mig.
16. De vänder sig till den som ingen hjälp kan ge.De har blivit som en slak båge.Deras furstar skall falla för svärdetför deras hätska tungors skull.I Egypten skall man håna dem.