1. Herrens ord kom till mig:
2. Människa! Profetera mot Israels herdar, profetera och säg till dem: Så säger Herren Gud om herdarna: Ve Israels herdar, som bara vallar sig själva! Är det inte fåren som herdarna skall valla?
3. Ni använder mjölken, gör kläder av ullen och slaktar de bästa djuren. Ni vallar inte fåren.
4. Ni har inte hjälpt de svaga, inte botat de sjuka, inte förbundit de skadade. Ni har inte hämtat hem de bortsprungna, inte letat efter de vilsegångna. Och de starka fåren har ni behandlat hänsynslöst.
5. Eftersom mina får inte hade någon herde skingrades de och blev vilddjurens rov. De skingrades
6. och driver vilsna omkring på alla berg och höga kullar. Över hela jorden har mina får skingrats. Ingen bryr sig om dem, ingen letar efter dem.
7. Herdar! Hör därför Herrens ord:
8. Så sant jag lever, säger Herren Gud, eftersom mina får inte hade någon herde blev de till byte och rov för vilddjuren. Mina herdar brydde sig inte om fåren utan vallade bara sig själva, fåren vallade de inte.
9. Herdar! Hör därför Herrens ord:
10. Så säger Herren Gud: Jag skall vända mig mot herdarna och kräva tillbaka mina får av dem. Jag skall inte längre låta dem vara herdar, de skall inte längre få valla sig själva. Jag skall rycka mina får ur deras gap, de skall inte få äta dem.
11. Så säger Herren Gud: Jag skall själv ta hand om mina får och vårda dem.
12. Som herden vårdar sig om sin hjord när han har sina får omkring sig, de skingrade, så skall jag vårda mina får och rädda dem från de platser dit de skingrades den dag då moln och töcken rådde.
13. Jag skall hämta dem hos de främmande folken, samla in dem från främmande länder och föra dem till deras eget land. På Israels berg, i dess dalar och bebodda trakter skall jag valla dem.