14. Och om jag säger till den gudlöse: »Ditt straff är döden« och han upphör att synda och handlar rätt och rättfärdigt —
15. återlämnar vad han tagit i pant, återställer vad han plundrat, håller sig till livets bud och undviker att handla orätt — då skall han få leva. Han skall inte dö.
16. Alla synder han har begått skall vara glömda. Han har handlat rätt och rättfärdigt. Han skall leva.
17. Dina landsmän säger: »Det Herren gör är inte rätt.« Men det är de som gör orätt.
18. Om den rättfärdige upphör att vara rättfärdig och handlar orätt skall han dö.
19. Om den gudlöse upphör med sin gudlöshet och handlar rätt och rättfärdigt skall han leva.
20. Ni säger: »Det Herren gör är inte rätt.« Men jag skall döma er, israeliter, var och en efter hans gärningar.
21. Under det tolfte året efter vår förvisning, på femte dagen i tionde månaden, kom en flykting till mig från Jerusalem och sade: »Staden har fallit.«
22. Kvällen innan flyktingen kom hade Herrens hand rört vid mig. Men Herren löste min tungas band innan flyktingen kom på morgonen, han löste min tungas band och jag var inte längre stum.
23. Herrens ord kom till mig:
24. Människa! De som bor bland ruinerna i Israels land säger: »Abraham var ensam men fick ändå äga landet. Vi är många — så mycket mer är landet givet oss som egendom.«
25. Säg därför till dem: Så säger Herren Gud: Ni äter kött med blod i, ni dyrkar era avgudabilder och ni utgjuter blod. Skulle ni då få äga landet?