15. Du var oförvitlig i allt vad du gjorde, från den dag du blev skapad till dess att orätt kom i dagen hos dig.
16. Din vidlyftiga köpenskap drev dig till våld och synd. Då förvisade jag dig från gudaberget och jagade bort dig, beskyddande kerub, från de gnistrande stenarna.
17. Din skönhet gjorde dig högmodig, och du förödde din vishet och storhet. Då kastade jag dig ner till marken och lämnade dig att beskådas av andra kungar.
18. Med otaliga synder och orättfärdig köpenskap vanhelgade du dina tempel. Då lät jag eld slå ut från dig, och den förtärde dig. Inför allas ögon blev du till aska på marken.
19. Alla folk som kände dig grips av fasa för din skull. Du har blivit en skräcksyn. Det är för alltid slut med dig.
20. Herrens ord kom till mig:
21. Människa! Vänd dig mot Sidon och profetera mot staden:
22. Så säger Herren Gud: Jag skall ta itu med dig, Sidon, och visa min makt i dig. Genom att verkställa domen över staden skall jag visa min helighet. Då skall de inse att jag är Herren.
23. Jag skall sprida pest och låta blod flyta på gatorna. Inne i staden skall de slagna falla för svärdet som riktas mot den från alla håll. Då skall de inse att jag är Herren.
24. Israels folk skall inte längre plågas av föraktfulla grannfolks brännande nässlor och stickande törnen. Då skall de inse att jag är Herren Gud.
25. Så säger Herren Gud: Jag skall samla ihop israeliterna från de folk bland vilka de skingrats, genom dem skall jag visa min helighet i de andra folkens åsyn. De skall få bo på sin egen mark, den som jag en gång gav min tjänare Jakob.
26. Där skall de leva tryggt, bygga hus och plantera vingårdar. De skall leva tryggt när jag har verkställt domen över de grannfolk som föraktar dem. Då skall de inse att jag är Herren, deras Gud.