16. Alla havets furstar skall stiga ner från sina troner, lägga av sina mantlar och ta av sig sina färggranna kläder. Klädda i skräck skall de sitta på marken, fångna i ständig skräck skall de sitta lamslagna för din skull.
17. De skall sjunga en sorgesång om dig:Ack, du har gått underoch svepts bort från havet,du lovprisade stadsom ägde makten på havet,du och dina invånaresom spred fasa in över fastlandet.
18. Kustländerna grips av skräcknär du faller,öarna i havet skälvervid din undergång.
19. Så säger Herren Gud: När jag har gjort dig till en ruinstad, lik de städer där ingen längre bor, och när jag har låtit djupet sluka dig, så att vattenmassorna gömmer dig,
20. då skall jag störta dig ner till forntidens folk, till dem som har lagts i graven. Likt ruinerna från forntiden skall du ligga i underjorden, tillsammans med dem som har lagts i graven. Du skall aldrig mer finna en plats i de levandes land.
21. Jag skall göra dig till en skräcksyn. Det är slut med dig. Den som söker dig skall aldrig någonsin finna dig, säger Herren Gud.