4. Gå till rätta, gå till rätta med dem, människa! Låt dem få veta vilka vidrigheter deras fäder har gjort!
5. Säg till dem: Så säger Herren Gud: Den dag jag utvalde Israel svor jag en ed inför Jakobs ättlingar. I Egypten gav jag mig till känna för dem och sade: »Jag är Herren, er Gud.«
6. Jag svor att föra dem ut ur Egypten till ett land som jag hade sett ut åt dem, ett land som flödar av mjölk och honung, det härligaste av alla länder.
7. Och jag sade till dem: »Ni måste kasta bort de vidriga avgudar som drar era blickar till sig. Orena er inte med egypternas gudabilder. Jag är Herren, er Gud.«
8. Men de var motsträviga och ville inte lyssna på mig. De kastade inte bort de vidriga avgudar som drog deras blickar till sig och övergav inte egypternas gudabilder. Då tänkte jag tömma min vrede och ösa ut mitt raseri över dem i Egypten.
9. Men jag handlade som det anstod mitt namn, jag ville inte att det skulle bli vanärat inför de folk bland vilka israeliterna bodde och i vilkas åsyn jag gav mig till känna för dem och förde dem ut ur Egypten.
10. Jag förde dem ut ur Egypten, ut i öknen.