29. Om någon skulle förfölja dig och stå dig efter livet skall Herren bevara ditt liv som en dyrbar sten, men dina fienders liv skall han lägga i sin slunga och skjuta bort.
30. När Herren har gett dig allt det goda han har utlovat och satt dig till furste över Israel,
31. så skall du inte behöva förebrå dig eller gräma dig över att du har spillt oskyldigt blod och tagit rätten i egna händer. Men när Herren låter det gå dig väl, tänk då på mig, din tjänarinna.«
32. David svarade: »Prisad vare Herren, Israels Gud, som har fört dig i min väg.
33. Jag prisar din klokhet, och jag prisar dig själv, för att du i dag har hindrat mig från att spilla blod och ta rätten i egna händer.
34. Men så sant Herren lever, Israels Gud, han som har avhållit mig från att göra dig illa: om du inte så snabbt hade kommit mig till mötes, då hade vartenda manfolk hos Naval strukit med före gryningen.«
35. Så tog David emot vad hon hade fört med sig. »Nu kan du lugnt rida hem«, sade han, »jag har lyssnat till dig, och jag gör dig till viljes.«
36. När Avigajil kom hem fann hon att Naval hade ställt till med en fest som anstod en kung. Själv var han drucken och mycket upprymd. Därför nämnde hon inte ett ord om saken förrän nästa dag.
37. På morgonen, när han hade nyktrat till, berättade Avigajil för sin man vad som hade hänt. Då drabbades han av slag, och han låg där som en sten.
38. Omkring tio dagar senare släckte Herren hans liv.
39. När David fick höra att Naval var död sade han: »Prisad vare Herren, som har straffat Naval för den skymf som jag har lidit. Herren har hindrat mig från att begå en ogärning och låtit Navals ondska gå ut över honom själv.«David skickade nu bud till Avigajil för att begära henne till hustru.
40. Hans tjänare kom till henne i Karmel och framförde sitt ärende: »David har sänt oss för att hämta dig till honom som hans hustru.«
41. Då föll Avigajil ner och hälsade dem med ansiktet mot marken och gav sitt svar: »Jag är din tjänarinna, låt mig vara en slavinna som tvättar fötterna på sin herres tjänare.«
42. Så satte hon sig genast upp på sin åsna och red i väg, i sällskap med sina fem tjänsteflickor. Hon följde med Davids sändebud och blev hans hustru.