5. »Ja«, försäkrade David, »kvinnor har varit förbjudna för oss, som alltid när jag har dragit i fält. Och om manskapets utrustning är helgad redan i vanliga fall, så är den ännu mer helgad i dag.«
6. Då gav prästen honom av det heliga, eftersom det inte fanns något annat bröd än skådebröden som hade legat inför Herren men ersatts med färskt bröd. —
7. Den dagen var en av Sauls tjänare kvar i templet, Doeg från Edom, den främste bland Sauls herdar. —
8. David frågade nu Achimelek om han hade något spjut eller svärd till hands: »Det var så bråttom med kungens ärende att jag inte fick med mig vare sig svärd eller något annat.«
9. Prästen svarade: »Svärdet som Goljat hade, filistén du dräpte i Terebintdalen, ligger bakom efoden, insvept i en mantel. Det kan du ta, om du vill; något annat finns här inte.« David svarade: »Det har inte sin like. Ge mig det!«
10. Samma dag flydde David vidare undan Saul och kom till Akish, kungen i Gat.
11. Akishs tjänare frågade sin herre: »Är inte det där David, landets kung? Var det inte honom de hyllade, när de dansade och sjöng: Saul har slagit tusen, David tio tusen.«
12. David fäste sig vid deras ord och började bli rädd för Akish, kungen i Gat.
13. När folk såg på spelade han vansinnig, och när de tog hand om honom var han som förryckt, bankade på dörrarna i stadsporten och dreglade i skägget.