2. Där mötte han dottern till en kanaané som hette Shua, och henne tog han till hustru. Han låg med henne,
3. och hon blev havande och födde en son, som fick namnet Er.
4. Hon blev åter havande och födde en son, som hon gav namnet Onan.
5. Och hon födde ännu en son, som hon gav namnet Shela; hon befann sig i Kesiv när hon födde honom.
6. Juda tog en hustru åt sin förstfödde son Er; hon hette Tamar.
7. Men Er, Judas förstfödde, väckte Herrens misshag, och Herren dödade honom.
8. Då sade Juda till Onan: »Gå till din brors hustru och gör din svågerplikt mot henne och skaffa avkomma åt din bror.«
9. Men Onan visste att barnet inte skulle räknas som hans, och var gång han låg med sin brors hustru lät han sin säd spillas på marken för att slippa skaffa barn åt sin bror.
10. Därmed väckte han Herrens misshag, och därför dödade Herren också honom.
11. Då sade Juda till sin svärdotter Tamar: »Nu får du bo som änka i din fars hus tills min son Shela blir vuxen.« Han var rädd att också Shela skulle dö, liksom hans bröder. Så flyttade Tamar hem till sin far.
12. Tiden gick, och Shuas dotter, Judas hustru, dog. När sorgetiden var över gick Juda en dag tillsammans med sin vän Hira i Adullam upp till Timna för att vara med om fårklippningen.
13. När Tamar fick höra att hennes svärfar skulle gå till fårklippningen i Timna
14. lade hon av sig änkekläderna, satte på sig en slöja och sminkade sig. Sedan satte hon sig vid porten till Enajim, som ligger på vägen mot Timna. Hon hade förstått att man inte skulle ge henne till hustru åt Shela, fastän han nu var vuxen.