7. Ändå har er far lurat mig och gång på gång ändrat min lön. Men Gud har inte tillåtit honom att göra mig någon skada:
8. lovade han mig de spräckliga djuren som lön fick hela hjorden spräcklig avkomma, och lovade han mig de strimmiga fick hela hjorden strimmig avkomma.
9. Så tog Gud er fars boskap och gav den åt mig.
10. En gång under parningstiden såg jag i en dröm att hannarna som betäckte småboskapen var strimmiga, spräckliga och fläckiga.
11. I drömmen ropade Guds ängel till mig: Jakob! Jag svarade: Här är jag,
12. och han sade: Se, alla hannarna som betäcker småboskapen är strimmiga, spräckliga och fläckiga. Jag har sett hur Laban behandlar dig.
13. Jag är den Gud som visade sig för dig i Betel, där du smorde en stod och där du avgav ett löfte till mig. Lämna nu detta land och vänd tillbaka till ditt hemland.«
14. Rakel och Lea svarade honom: »Vi har inte längre någon del och lott i vår fars hus.
15. Är vi inte som främlingar för honom? Han har ju sålt oss och själv gjort slut på det han fick för oss.
16. Men den rikedom som Gud har berövat vår far, den tillhör helt och hållet oss och våra barn. Gör därför allt vad Gud har sagt till dig.«
17. Då bröt Jakob upp och lät sina barn och hustrur sitta upp på kamelerna.
18. Han förde med sig all sin boskap och alla ägodelar han hade förvärvat — den boskap han hade förvärvat i Paddan Aram. Han skulle nu bege sig till sin far Isak i Kanaan.
19. Laban var borta och klippte sina får, och så kunde Rakel stjäla med sig sin fars husgudar.
20. Jakob lurade aramén Laban och talade inte om för honom att han tänkte ge sig i väg.
21. Han gav sig i väg med allt han hade, han gick över Eufrat och ställde färden mot Gileads bergsbygd.