2. Isak sade: »Jag är gammal och vet inte hur långt jag har kvar.
3. Hämta dina vapen, kogret och bågen, och gå ut och skjut ett villebråd åt mig.
4. Laga till en av mina älsklingsrätter och bär in till mig så att jag får äta. Sedan skall jag ge dig min välsignelse innan jag dör.«
5. Men Rebecka hade hört när Isak talade med sin son Esau, och då Esau hade gått ut för att skjuta ett villebråd åt sin far
6. sade hon till sin son Jakob: »Jag hörde hur din far talade med din bror Esau och sade till honom:
7. Skaffa något vilt och laga till något gott, så att jag får äta och sedan kan välsigna dig inför Herren innan jag dör. —
8. Hör på nu, min son, och gör som jag säger.
9. Gå bort till småboskapen och hämta två fina killingar, så skall jag laga till en av din fars älsklingsrätter.
10. Den skall du bära in till din far, så att han får äta och sedan kan välsigna dig innan han dör.«
11. Jakob invände: »Men min bror Esau är ju luden och jag är alldeles slät.
12. Om min far rör vid mig står jag där som en bedragare och drar över mig förbannelse i stället för välsignelse.«
13. Hans mor svarade: »Den förbannelsen får komma över mig, min son! Gör nu som jag säger och gå och hämta killingarna.«
14. Han gick och hämtade killingarna åt sin mor, och hon lagade till en av hans fars älsklingsrätter.
15. Och Rebecka tog fram sin äldste son Esaus festkläder, som hon hade hos sig, och lät Jakob, den yngste sonen, sätta på sig dem.
16. Med skinnet från killingarna täckte hon hans händer och hans bara hals.
17. Sedan gav hon Jakob den välsmakande rätten och bröd som hon hade bakat,
18. och han bar in det till sin far. »Far«, sade han och Isak svarade: »Ja, min son. Vem är du?«