4. Jag skall göra dina ättlingar talrika som stjärnorna på himlen, jag skall ge dem alla dessa länder, och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som dina ättlingar har fått.
5. Detta skall ske därför att Abraham lydde mig och rättade sig efter vad jag befallt, mina bud och stadgar och lagar.«
6. Isak slog sig ner i Gerar.
7. Men när männen i staden frågade honom om hans hustru sade han: »Det är min syster.« Han vågade inte säga att hon var hans hustru. »Männen här kan döda mig för Rebeckas skull, hon är ju så vacker«, tänkte han.
8. Han hade redan varit där en tid, när filisteerkungen Avimelek en dag tittade ut genom fönstret och fick se Isak vänslas med sin hustru Rebecka.
9. Då kallade han till sig Isak och sade: »Hon är alltså din hustru. Varför har du sagt att hon är din syster?« Isak svarade: »Jag var rädd att bli dödad för hennes skull.«
10. Men Avimelek sade: »Vad är det du har gjort mot oss? Det kunde ju lätt ha hänt att någon av männen här legat med din hustru, och då hade du dragit skuld över oss.«
11. Och Avimelek utfärdade en befallning till hela folket: »Den som rör den här mannen eller hans hustru skall straffas med döden.«
12. Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt igen. Herren välsignade honom
13. och han blev rik. Hans rikedom blev allt större; till sist var han mycket rik.
14. Han ägde hjordar av får och kor och hade många tjänare. Allt detta väckte avund bland filisteerna.
15. Alla de brunnar som hans far Abrahams män hade grävt på dennes tid fyllde de med jord.
16. Och Avimelek sade till Isak: »Du måste flytta härifrån, du har blivit alldeles för stor för oss.«
17. Då flyttade Isak; han slog läger i Gerardalen och bodde där.
18. Isak grävde åter upp de brunnar som hans far Abrahams män hade grävt men som filisteerna hade fyllt igen efter Abrahams död, och han gav brunnarna samma namn som hans far hade gett dem.
19. När Isaks män grävde efter vatten i dalen fann de en källåder.
20. Men herdarna från Gerar kom i tvist med Isaks herdar och sade: »Det är vårt vatten!« Och han kallade brunnen Esek, därför att de trätte med honom.
21. Sedan grävde Isaks män en annan brunn, och det blev tvist om den också; därför kallade han den Sitna.
22. Han bröt upp därifrån och grävde ytterligare en brunn. Den blev det ingen tvist om, och därför kallade han den Rechovot, »ty«, sade han, »nu har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss här i landet«.
23. Isak flyttade därifrån och kom till Beer Sheva.
24. Den natten uppenbarade sig Herren för honom och sade:»Jag är din far Abrahams Gud.Var inte rädd, ty jag är med dig,jag skall välsigna digoch göra dina ättlingar talrikaför min tjänare Abrahams skull.«