37. En tid senare kom det bud till Jonatan och hans bror Simon att jambriterna skulle hålla ett stort bröllop och föra bruden, som var dotter till en av de främsta stormännen i Kanaan, från Nadavat med ett stort följe.
38. De hade inte glömt att deras bror Johannes hade mördats, och de gav sig i väg och gömde sig i skydd av berget.
39. När de spejade därifrån fick de se ett bullrande följe med mängder av packning. Det var brudgummen och hans vänner och bröder som närmade sig med tamburiner och musikanter och allsköns utrustning.
40. Då störtade de sig över dem från bakhållet och började hugga ner dem, och manfallet blev stort. De överlevande flydde upp i bergen, och israeliterna tog allt vad de hade som byte.
41. Så vändes bröllopsfesten i sorg och musiken i klagosång.
42. Jonatan och Simon hade fått sin hämnd för mordet på brodern, och de återvände till Jordans träskmarker.
43. Bakchides fick höra om saken och kom på sabbatsdagen till strandbrinkarna vid Jordan med en stor här.
44. Då sade Jonatan till sina män: »Nu måste vi kämpa för våra liv. I dag är det allvarligare än någon gång förut:
45. vi kan vänta anfall både framifrån och i ryggen, vi har Jordans vatten på ena sidan, och på den andra träskmark och snårskog. Det finns ingen möjlighet att komma undan.
46. Ropa till himlen om hjälp att slippa ur våra fienders händer!«
47. Striden började, och Jonatan gjorde sig beredd att rikta ett dråpslag mot Bakchides, men han vek undan och drog sig tillbaka.
48. Då kastade sig Jonatan och hans män i Jordan och simmade över till andra sidan. Fienderna förföljde dem inte över floden.
49. Bakchides hade förlorat ungefär 1 000 man den dagen.
50. Sedan Bakchides hade återvänt till Jerusalem satte han i stånd en rad befästa städer i Judeen: fästningen vid Jeriko, Emmaus, Bet-Horon, Betel, Timnat Piraton och Tappuach. Alla dessa platser försåg han med höga murar, portar och bommar,
51. och han förlade besättningar dit för att plåga Israel.
52. Han förstärkte också staden Bet-Sur, Geser och borgen och placerade trupper och livsmedelsförråd på dessa platser.
53. Han tog sönerna till landets förnämsta män som gisslan och satte dem i fängelse på borgen i Jerusalem.
54. År 153, i andra månaden, gav Alkimos order om att muren utanför templets inre gård skulle rivas. Det var profeternas verk han ville riva ner, men när rivningsarbetet hade påbörjats
55. drabbades Alkimos av ett slaganfall, som hindrade honom från att fortsätta. Han blev förlamad och miste talförmågan, så att han inte kunde säga något mer eller förordna om sin egendom.
56. Och innan lång tid hade gått dog Alkimos under svåra plågor.