36. Men israeliterna värjde sig inte; de kastade inte en sten och spärrade inte för grottorna.
37. »Utan skuld går vi alla i döden«, sade de. »Himmel och jord är våra vittnen på att ni dödar oss mot all rätt.«
38. Fienden anföll dem på sabbaten, och de och deras hustrur och barn och boskap blev dödade, upp emot tusen personer.
39. När Mattathias och hans vänner fick veta detta sörjde de djupt de döda.
40. Och de sade till varandra: »Om vi alla gör som våra bröder och avstår från att kämpa för våra liv och våra lagar mot hedningarna, då kommer de snart att utplåna oss från jordens yta.«
41. Den dagen fattade de detta beslut: »Om någon angriper oss på sabbatsdagen skall vi bjuda honom strid, vem han än är. Vi skall inte bli dödade allesammans, så som våra bröder dödades i grottorna.«
42. Till dem slöt sig en krets av hasider, Israels starka hjältar, alla hängivna kämpar för lagen.
43. Alla andra som var på flykt undan förtrycket anslöt sig också till dem och förstärkte dem.
44. Så fick de en härstyrka samlad och kunde vända sin vrede mot syndarna och slå de laglösa med sitt raseri; de som slapp undan måste fly till hedningarna för att rädda livet.
45. Mattathias och hans anhängare drog fram över landet och rev ner alla altaren,
46. och alla oomskurna pojkar som de fann inom Israels gränser omskar de under tvång.