8. Onias gav sändebudet ett glansfullt mottagande och tog emot brevet, som talade om förbund och vänskap.
9. Vi behöver visserligen ingenting sådant, eftersom vi finner hjälp i de heliga böcker som vi äger.
10. Men genom denna beskickning vill vi ändå söka förnya broderskaps- och vänskapsförhållandet med er, så att vi inte skall bli främlingar för er, ty det har gått lång tid sedan er beskickning till oss.
11. Vi försummar aldrig att tänka på er utan nämner er vid varje offer vi bär fram och i våra böner, både vid våra högtider och vid andra passande märkesdagar, så som plikt och anständighet kräver att man skall minnas sina bröder.
12. Vi gläder oss över er berömmelse.
13. Själva har vi blivit indragna i många svårigheter och många strider, och kungarna i våra grannländer har fört krig mot oss.
14. Vi ville emellertid inte besvära er och våra andra bundsförvanter och vänner under dessa strider,
15. ty vårt stöd är den hjälp som kommer från himlen. Vi har också blivit räddade från våra fiender, och våra fiender har tvingats på knä.
16. Nu har vi valt ut Noumenios, Antiochos son, och Antipatros, Jasons son, och skickat dem till romarna för att förnya vårt tidigare fördrag om vänskap och bistånd.
17. Vi har befallt dem att bege sig också till er för att framföra vår hälsning och överlämna detta brev om förnyandet av vårt brödraförhållande.
18. Vi emotser nu tacksamt svar från er om detta.
19. Här följer en avskrift av det brev som skickades till Onias:
20. Spartanernas kung Areios hälsar översteprästen Onias.
21. I en skrift har man funnit att spartaner och judar är bröder och att båda folken härstammar från Abraham.
22. Då vi nu har fått veta detta, är vi tacksamma om ni vill skriva till oss om era förhållanden.
23. Vi skriver också svar till er. Er boskap och egendom är vår, det vi äger tillhör er. Vår befallning är att närmare besked om detta skall framföras till er.«
24. Jonatan fick höra att Demetrios generaler hade kommit tillbaka med en ännu större här än förra gången för att gå till angrepp mot honom.