1. Nu samlades hela Israel hos David i Hebron. »Vi är av samma kött och blod som du«, sade de.
2. »Redan förut, redan när Saul var kung, var det du som förde befälet över Israel, och Herren, din Gud, sade till dig: Du skall vara herde för mitt folk Israel, du skall vara mitt folk Israels furste.«
3. Alla de äldste i Israel kom alltså till kung David i Hebron. Där slöt han förbund med dem inför Herren, och de smorde David till kung över Israel enligt Herrens ord genom Samuel.
4. David och hela Israel tågade nu mot Jerusalem, alltså Jevus, där jevuseerna bodde.
5. Jevuseerna sade till David: »Här slipper du aldrig in!« Men David intog Sionsborgen, alltså Davids stad.
6. David sade: »Den som först dödar en jevusé, han skall få högsta befälet.« Och Joav, Serujas son, var den förste som kom dit upp, och han blev alltså överbefälhavare.
7. David slog sig ner i borgen, och därför kallade man den Davids stad.
8. Han befäste staden runt om, från Millo och inåt, medan Joav återställde resten av staden.
9. David blev allt mäktigare, och Herren Sebaot var med honom.
10. Detta är de främsta bland Davids kämpar, som var ett starkt stöd för hans kungamakt och som tillsammans med hela Israel hade gjort honom till kung enligt Herrens ord till Israel.
11. Detta är förteckningen över Davids kämpar:Jishbaal, son till en man av Hakmons släkt, var den främste av de tre. Han svängde sitt spjut över 300 fiender, fällda på en och samma gång.
12. Därnäst kom Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt; han var en av de tre kämparna.