9. Jag ser dem från klippornas krön,från höjderna skådar jag dem:ett folk som bor för sig självt,som inte räknar sig till de andra.
10. Vem kan mäta upp Jakobs sand,vem kan räkna Israels stoftkorn?Må jag dö de rättrådigas död,må mitt liv sluta som deras!
11. Då sade Balak till Bileam: »Vad har du gjort? Jag hämtade dig för att du skulle förbanna mina fiender, men du har välsignat dem.«
12. Bileam svarade: »Jag kan bara lydigt säga det Herren lägger i min mun.«
13. Då sade Balak till honom: »Följ med mig till ett annat ställe, där du kan se folket. Du kommer att se en del av dem, men inte alla. Därifrån skall du förbanna dem åt mig.«
14. Balak tog honom med sig till Väktarplatån uppe på Pisga. Där byggde han sju altaren, och Bileam offrade en tjur och en bagge på vart och ett av dem.
15. Sedan sade han till Balak: »Ställ dig här vid ditt brännoffer. Själv vill jag se om Herren visar sig där borta.«
16. Och Herren visade sig för Bileam. Han lade ord i hans mun och befallde honom att gå tillbaka till Balak och framföra dem.
17. Bileam gick till Balak, som stod kvar vid sitt offer tillsammans med de moabitiska hövdingarna. »Vad sade Herren?« frågade Balak.
18. Och Bileam sjöng sin siarsång:Balak, bered dig att höra,lyssna på mig, du Sippors son!
19. Gud är ingen människa, han ljuger inte,han är ingen dödlig, som ändrar sig.Vad han sagt, det gör han,vad han lovat, håller han.
20. Att välsigna är mitt uppdrag —hans välsignelse kan jag inte häva.
21. Ingen olycka skymtar för Jakob,inget ont är i sikte för Israel.Herren, hans Gud, är med honomoch hyllas som konung med jubelrop.
22. Gud har fört honom ut ur Egypten,hans styrka är som vildoxens horn.
23. Ingen svartkonst finns hos Jakob,ingen spådomskonst hos Israel.I rätta stunden sägs till Jakob,till Israel, vad Gud skall göra.