30. Åsnan sade: »Jag är ju din egen åsna, som du alltid har ridit på, ända till denna dag. Brukar jag göra så här mot dig?« — »Nej«, svarade han.
31. Då öppnade Herren Bileams ögon. Han såg Herrens ängel stå på vägen med draget svärd, och han föll ner på sitt ansikte inför honom.
32. Herrens ängel sade till honom: »Tre gånger har du slagit din åsna — varför gjorde du det? Jag ställde mig i vägen för dig, eftersom din resa misshagar mig.
33. Åsnan såg mig, och tre gånger har hon vikit undan för mig. Om hon inte gjort det skulle jag ha dödat dig men låtit henne leva.«
34. Bileam svarade Herrens ängel: »Jag handlade fel, jag visste inte att du stod framför mig på vägen. Men om jag har väckt ditt misshag, så vänder jag om igen.«
35. Herrens ängel sade till honom: »Följ med männen, men du får inte säga något annat än vad jag befaller dig.« Och Bileam fortsatte tillsammans med Balaks hövdingar.
36. När Balak hörde att Bileam var på väg gick han och mötte honom vid Ir Moab, i gränstrakterna vid Arnon.
37. Balak frågade Bileam: »Gång på gång har jag skickat bud efter dig — varför kom du aldrig? Tror du inte att jag kan löna dig?« —
38. »Nu har jag kommit till dig«, svarade Bileam. »Men det står inte i min makt att själv säga någonting. Jag kan bara säga det som Gud lägger i min mun.«
39. Han följde med Balak, och de kom till Kirjat Husot.
40. Där slaktade Balak oxar och får och lät dela ut kött till Bileam och de hövdingar som var hos honom.
41. Nästa morgon tog Balak med sig Bileam upp till Bamot Baal. Därifrån kunde han se en del av folket.