16. Samma lag och samma rätt skall gälla för er och för invandraren som bor hos er.
17. Herren talade till Mose:
18. Säg till israeliterna: När ni kommer in i det land som jag skall föra er till
19. och ni äter av det bröd landet ger, skall ni offra en gåva åt Herren.
20. Den första brödkakan ni bakar skall vara er offergåva, på samma sätt som när ni ger en offergåva från tröskplatsen.
21. Det första som ni bakar skall ni genom alla släktled ge som en gåva åt Herren.
22-23. Om ni eller era efterkommande utan uppsåt försummar att följa dessa bud — under tiden från Herrens första befallning och allt framgent — de bud som Herren gav Mose, allt det som Herren har befallt er genom honom,
24. då gäller detta:Om det är menigheten som har begått en ouppsåtlig försyndelse, skall hela menigheten offra en ungtjur som brännoffer, en lukt som gör Herren nöjd, tillsammans med de föreskrivna mat- och dryckesoffren, och därtill en getabock som syndoffer.
25. Prästen skall bringa försoning åt hela den israelitiska menigheten, och de får förlåtelse, ty det var fråga om en försyndelse utan uppsåt, och de har inför Herren burit fram sin gåva, ett eldoffer åt Herren, och sitt syndoffer för denna ouppsåtliga försyndelse.
26. Hela den israelitiska menigheten skall få förlåtelse, även invandraren som bor där — hela folket hade ju del i försyndelsen.
27. Om en enskild syndar utan uppsåt, skall han bära fram en årsgammal get som syndoffer.
28. Prästen skall inför Herren bringa försoning åt den som har felat genom sin ouppsåtliga synd, och han får försoning och förlåtelse.
29. Samma lag skall gälla för var och en av er som syndar utan uppsåt, för de infödda israeliterna likaväl som för invandrarna hos dem.
30. Men om någon, infödd eller invandrare, handlar med berått mod, hädar han Herren och skall utstötas ur sitt folk.