35. Jag, Herren, har talat. Ja, så skall jag göra med hela denna onda menighet som har gaddat sig samman mot mig: här i öknen skall de allesammans mista livet, här skall de dö.
36. De män som Mose hade skickat för att utforska landet och som vid återkomsten hade fått hela menigheten att knota mot honom genom att sprida falska rykten om landet,
37. dessa män som hade spritt onda rykten om landet drabbades nu av Herrens straff och dog.
38. Av de män som hade varit i landet och utforskat det överlevde bara Josua, Nuns son, och Kalev, Jefunnes son.
39. Mose framförde sitt budskap till israeliterna, och hela folket hängav sig åt sorg och klagan.
40. Tidigt nästa morgon ville de tåga upp mot höglandet. »Vi har felat«, sade de, »men nu vill vi ge oss av till det land som Herren har talat om.«
41. Men Mose sade: »Varför överträder ni Herrens befallning? Det kommer inte att gå väl.
42. Ge er inte av, Herren är inte med er. Ni kommer att bli slagna av era fiender.
43. Där uppe möter er amalekiter och kanaaneer, och ni kommer att falla för deras svärd. Ni har vänt er bort från Herren, och därför kommer han inte att vara med er.«
44. I sitt övermod tågade de ändå upp mot höglandet, men varken Herrens förbundsark eller Mose lämnade lägret.
45. Då kom amalekiterna och kanaaneerna ner från bergen där de bodde, slog dem, krossade dem och drev dem ända till Horma.