10. om den dag då du vid Horeb stod inför Herren, din Gud. Herren sade till mig: »Kalla samman folket åt mig! Jag skall låta dem höra mina ord, så att de lär sig att frukta mig, så länge de lever på jorden, och lär sina barn detsamma.«
11. Då kom ni fram och ställde er nedanför berget. Berget brann och elden nådde ända in i himlen. Det var mörker, moln och töcken.
12. Herren talade till er ur elden. Orden hörde ni, men ni såg ingen gestalt, ni hörde bara en röst.
13. Han förkunnade sitt förbund för er och befallde er att hålla det: de tio budorden, som han skrev på två stentavlor.
14. Då befallde Herren mig att lära er stadgar och föreskrifter, som ni skall lyda i det land ni går över till och tar i besittning.
15. Akta er noga! Ni såg inte någon gestalt när Herren, er Gud, talade till er ur elden på Horeb.
16. Gör därför inte något så förfärligt som att tillverka en bildstod, en gudabild av vilken gestalt det vara må: en bild av man eller kvinna,
17. en bild av ett markens djur eller av en fågel som flyger i skyn,
18. en bild av ett djur som krälar på jorden eller av en fisk i vattnet, under jordens yta.
19. När du lyfter blicken mot himlen och ser solen, månen och stjärnorna, hela den himmelska hären, får du inte låta dig förledas att tillbe dem och tjäna dem. Dem har Herren, din Gud, tilldelat alla folk under himlen.
20. Men er har Herren tagit sig an och fört ut ur smältugnen, ut ur Egypten, för att ni skulle bli hans eget folk, som ni nu också har blivit.
21. Herren vredgades på mig för er skull och svor att jag inte skulle få gå över Jordan och komma till det rika land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom.