1. I Mispa hade israeliterna svurit denna ed: »Ingen av oss skall ge sin dotter som hustru åt en benjaminit.«
2. Nu kom folket till Betel och satt där inför Gud ända till kvällen, under högljudd gråt och klagan.
3. »Herre, Israels Gud«, ropade de. »Varför har detta skett i Israel, varför saknar Israel i dag en stam?«
4. Tidigt nästa morgon byggde folket ett altare och offrade brännoffer och gemenskapsoffer.
5. Israeliterna frågade: »Är det några från Israels alla stammar som inte infunnit sig, när vi nu har församlats inför Herren?« De hade nämligen svurit en dyr ed att den som inte infann sig inför Herren i Mispa skulle straffas med döden.
6. Israeliterna kände medlidande med sin broder Benjamin, och de sade: »I dag har en stam huggits bort från Israel.
7. Hur skall vi göra för att skaffa hustrur åt dem som är kvar? Vi har ju med ed lovat Herren att inte ge någon av våra döttrar som hustru åt dem.«
8. De frågade: »Är det några från Israels stammar som inte har infunnit sig inför Herren i Mispa?« Det visade sig då att ingen från Javesh i Gilead hade kommit till lägret för att delta i församlingen.
9. Man höll mönstring bland folket, men ingen av invånarna i Javesh i Gilead var där.
10. Menigheten sände då ut 12 000 krigare med denna order: »Gå till Javesh i Gilead och hugg ner invånarna där, även kvinnor och barn.
11. Detta är vad ni skall göra: alla män och alla de kvinnor som har haft samlag med en man skall ni viga åt förintelse.«
12. Bland invånarna i Javesh i Gilead fann de 400 orörda unga flickor, som ännu inte haft samlag med någon man. Dem förde de till lägret i Shilo i Kanaan.
13. Därefter skickade menigheten förhandlare till benjaminiterna vid Rimmonklippan och erbjöd dem fred.