1. På den tid då ingen kung fanns i Israel hade en levit slagit sig ner långt uppe i Efraims bergsbygd. Han tog sig en kvinna från Betlehem i Juda som bihustru.
2. Hon blev arg på honom, lämnade honom och flyttade hem till sin far i Betlehem i Juda. Där blev hon kvar i fyra månader.
3. Då gav sig mannen i väg efter flickan för att övertala henne att komma tillbaka. Han hade en tjänare med sig och ett par åsnor. Flickan släppte in honom i sin fars hus, och när fadern såg honom gav han honom ett hjärtligt mottagande.
4. Svärfadern, flickans far, fick honom att stanna, och han blev kvar i tre dagar. De åt och drack och sov över där.
5. På morgonen den fjärde dagen gjorde sig mannen resklar, men flickans far sade till sin svärson: »Skall du inte ha en bit mat att styrka dig med, innan ni ger er i väg?«
6. Så de båda slog sig ner och åt och drack tillsammans. »Varför inte stanna här över natten och ha lite trevligt?« föreslog flickans far.
7. Mannen var resklar, men på sin svärfars enträgna bön stannade han en natt till.
8. På morgonen den femte dagen var han klar att gå, men flickans far sade: »Styrk dig först med något och vänta till i eftermiddag.« Och de båda satte sig och åt.
9. Mannen var resklar, liksom hans bihustru och tjänare, då hans svärfar, flickans far, sade: »Det är snart kväll, stanna här över natten. Dagen lider mot sitt slut, stanna här över natten och ha lite trevligt. I morgon bitti kan ni ge er i väg, och sedan är du snart hemma.«
10. Men mannen ville inte stanna över natten utan bröt upp. Han kom till en plats i höjd med Jevus, dvs. Jerusalem. Han hade ett par sadlade åsnor med sig, och hans bihustru var med honom.
11. De befann sig nära Jevus, och det började bli sent. Då sade tjänaren till sin husbonde: »Låt oss stanna i jevuseerstaden här och övernatta.«
12. Men husbonden svarade: »Nej, vi skall inte stanna i en främmande stad, där folket inte är israeliter. Vi fortsätter till Giva.«
13. Han sade till sin tjänare: »Vi hinner fram till någon annan plats, vi kan stanna över natten i Giva eller Rama.«
14. De fortsatte, och i solnedgången var de i närheten av Giva i Benjamin,