9. Gud hörde Manoachs bön, och Guds ängel kom till hans hustru igen. Hon befann sig då ute på åkern, men hennes man Manoach var inte där.
10. Hon sprang genast hem och berättade för honom: »Mannen som kom till mig häromdagen har visat sig för mig!«
11. Manoach följde med sin hustru, och när han kom fram till mannen frågade han: »Var det du som talade med min hustru?« — »Ja«, svarade mannen.
12. »När dina ord har gått i uppfyllelse, hur skall då pojken tas om hand, hur skall vi göra med honom?« frågade Manoach.
13. Herrens ängel sade: »Din hustru måste vara noga med allt det jag sagt henne.
14. Hon får inte äta någonting som kommer från vinstocken, inte dricka vin eller starka drycker och inte äta någonting orent. Hon måste rätta sig efter allt som jag har befallt henne.«
15. Manoach sade till Herrens ängel: »Vi vill gärna be dig stanna, så att vi kan laga till en killing åt dig.«
16. Men Herrens ängel svarade: »Även om du ber mig stanna, kommer jag inte att äta av maten. Men om du frambär ett brännoffer, skall du offra det åt Herren.« Manoach visste inte att det var Herrens ängel
17. och frågade: »Vad heter du? Vi vill hedra dig när dina ord går i uppfyllelse.«
18. Herrens ängel sade: »Varför frågar du vad jag heter? Mitt namn är ofattbart.«
19. Manoach tog killingen och matoffret och offrade det på en klippa som ett brännoffer till Herren, han som gör det ofattbara.
20. Då lågorna steg från altaret upp mot himlen, steg Herrens ängel upp i altarlågorna. Manoach och hans hustru såg det, och de föll ner med ansiktet mot marken.
21. Herrens ängel visade sig sedan inte mer för Manoach och hans hustru. Manoach förstod nu att det varit Herrens ängel,