11. Jag såg sedan hur djuret blev dödat på grund av de stora ord som hornet talade; kroppen brändes upp och förintades.
12. Och de andra djuren berövades sin makt men fick fortsätta att leva intill fastställd tid och stund.
13. Jag såg vidare i synerna om natten hur en som liknade en människa kom med himlens skyar; han nalkades den uråldrige och fördes fram inför honom.
14. Åt honom gavs makt, ära och herravälde, så att människor av alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans välde är evigt, det skall aldrig upphöra, och hans rike skall aldrig gå under.
15. Jag, Daniel, blev skakad i djupet av min själ och skrämd av synerna jag såg.
16. Jag gick då fram till en av dem som stod där och bad att få klarhet om allt detta, och han svarade mig och förklarade vad det betydde:
17. »Dessa stora djur, fyra till antalet, betecknar fyra kungar som träder fram på jorden.
18. Därefter skall den Högstes heliga få riket och besitta det för evigt, ja, i evigheters evigheter.«
19. Jag ville sedan få klarhet om det fjärde djuret, det som var olikt alla de andra, övermåttan skräckinjagande, med tänder av järn och klor av koppar, det som slukade och krossade och trampade under fötterna allt som blev kvar.
20. Och jag ville få klarhet om de tio horn som det hade på huvudet och om det nya horn som sköt upp och gjorde att tre föll av — hornet med ögon och en mun som talade stora ord, det som också såg större ut än de övriga.
21. Jag fick se hur det hornet förde krig mot de heliga och underkuvade dem,