1. Nu kom alla Israels stammar till David i Hebron. »Vi är av samma kött och blod som du«, sade de.
2. »Redan förut, när Saul var vår kung, var det du som förde befälet över Israel, och Herren sade till dig: Du skall vara herde för mitt folk Israel, du skall vara Israels furste.«
3. Alla de äldste i Israel kom alltså till kung David i Hebron. Där slöt han förbund med dem inför Herren, och de smorde honom till kung över Israel.
4. David var trettio år då han blev kung, och han regerade i fyrtio år:
5. sju år och sex månader i Hebron över Juda och trettiotre år i Jerusalem över både Israel och Juda.
6. Kungen tågade nu med sina män mot Jerusalem, mot jevuseerna, som bodde där. Dessa sade till David: »Här slipper du aldrig in — blinda och halta skall slå dig tillbaka!« De menade att David inte kunde komma in i staden.
7. Men David intog Sionsborgen, alltså Davids stad.
8. Han sade då: »Den som vill besegra jevuseerna måste slå mot vattentunneln. David hatar dessa halta och blinda.« Det är därför man säger: Ingen blind eller halt får komma in i templet.