1. När Saul var död och David hade återvänt till Siklag efter segern över amalekiterna och varit där två dagar,
2. kom på tredje dagen en man från Sauls här, som hade rivit sönder sina kläder och strött jord på huvudet. När han kom fram till David kastade han sig till marken och hälsade underdånigt.
3. »Varifrån kommer du?« frågade David. Han svarade: »Från den israelitiska hären, jag kom undan.« —
4. »Vad har hänt?« frågade David. »Berätta!« — »Soldaterna har tagit till flykten«, sade han, »och många har stupat. Saul och hans son Jonatan är också döda.« —
5. »Hur vet du att Saul och Jonatan är döda?« frågade David den unge mannen.
6. Han svarade: »Jag hade hamnat på Gilboaberget, och där stod Saul stödd på sitt spjut, och fiendens vagnar och ryttare kom allt närmare.
7. Han vände sig om, och när han fick se mig ropade han på mig, och jag svarade.
8. Han frågade vem jag var, och jag sade att jag var amalekit.
9. ’Kom hit och ge mig nådastöten’, sade han. ’Ännu är jag vid liv, men jag känner redan dödsfrossan.’
10. Då gick jag fram och gav honom nådastöten, för jag förstod att han inte skulle överleva. Jag tog diademet från hans huvud och en ring som han hade om armen, och dem lämnar jag nu till dig, herre.«
11. Då grep David tag i sina kläder och rev sönder dem, och detsamma gjorde alla omkring honom.