5. Men om slaven säger: »Jag håller av min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte bli fri«,
6. då skall hans herre föra fram honom inför Gud; han skall föras fram till dörren eller dörrposten och hans herre skall genomborra hans öra med en syl, och så skall slaven tillhöra honom för alltid.
7. Om någon har sålt sin dotter som slavinna, skall hon inte friges på samma sätt som de andra slavarna.
8. Om hennes herre väljer henne för egen räkning men sedan inte vill veta av henne, skall han låta henne bli friköpt. Till utlänningar har han inte rätt att sälja henne när han behandlat henne trolöst.
9. Utser han henne åt sin son, skall hon få samma rättigheter som en dotter.
10. Tar han sig ännu en hustru, får han inte inskränka på den förras rätt till mat, kläder och bostad.
11. Låter han henne inte få dessa tre ting, skall hon friges utan ersättning och betalning.
12. Den som slår ihjäl en människa skall straffas med döden.
13. Om det inte var hans mening utan det var Gud som lät det ske, kan han fly till en plats som jag skall anvisa dig.
14. Men om någon begår brottet att mörda med avsikt, får han gripas, även vid mitt altare, och skall avrättas.
15. Den som slår sin far eller mor skall straffas med döden.
16. Den som rövar bort en människa skall straffas med döden, vare sig han sålt den bortrövade eller denne påträffas hos honom.
17. Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden.
18. Om två män tvistar och den ene slår den andre med en sten eller med knytnäven, inte så att han dör men så att han blir sängliggande,
19. då skall den som slog gå fri om den slagne kommer sig och kan gå ute med käpp; dock skall han ersätta honom för den tid han måste vara overksam och sörja för att han blir botad.
20. Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att den slagne dör under hans hand, skall hämnd utkrävas.