22. När de samlade mat på sjätte dagen fick de dubbelt så mycket, två omermått var, och alla hövdingarna i menigheten kom och talade om detta för Mose.
23. Han svarade dem: »Det är som Herren har sagt. I morgon är det sabbatsvila, en sabbat helgad åt Herren. Baka nu vad ni vill baka och koka vad ni vill koka; allt som blir över skall ni spara till i morgon.«
24. Då sparade man det till nästa morgon, som Mose hade befallt. Och nu fick det ingen dålig lukt och det gick inte mask i det.
25. Och Mose sade: »Ät det i dag! I dag är det Herrens sabbat, i dag hittar ni ingenting på marken.
26. Sex dagar kan ni samla det, men den sjunde dagen är det sabbat; då finns där ingenting.«
27. Ändå gick några bland folket ut den sjunde dagen för att samla, men de fann inte någonting.
28. Då sade Herren till Mose: »Hur länge skall ni vägra att hålla mina bud och befallningar?
29. Tänk på att det är Herren som har gett er sabbaten — därför ger han er den sjätte dagen mat för två dagar. Alla skall hålla sig i stillhet och ingen får gå hemifrån på den sjunde dagen.«