17. Förlåt mig nu denna enda gång vad jag har gjort, och be till Herren, er gud, att han befriar mig från denna dödliga plåga.«
18. Mose lämnade farao och bad till Herren.
19. Då lät Herren vinden slå om till en hård västan som förde med sig gräshopporna och sopade ut dem i Sävhavet. Inte en enda gräshoppa blev kvar någonstans i hela Egypten.
20. Men Herren gjorde farao hård och obeveklig: han släppte inte israeliterna.
21. Herren sade till Mose: »Lyft handen mot skyn, så skall ett mörker komma över Egypten, ett mörker så tätt att man kan ta på det.«
22. Mose lyfte sin hand mot skyn, och ett djupt mörker låg över hela Egypten i tre dagar.
23. Människorna kunde inte se varandra eller gå någonstans på tre dagar. Men överallt där israeliterna bodde var det ljust.