5. När Jeremia kom dit fann han ett utrymme i en grotta; han lät bära in tältet, arken och rökelsealtaret och spärrade sedan ingången.
6. Några av dem som hade varit med honom gick för att märka ut vägen, men de kunde inte finna den.
7. Då Jeremia fick veta detta tillrättavisade han dem. »Platsen skall vara okänd«, sade han, »till dess Gud åter samlar folket och låter barmhärtigheten komma.
8. Då skall Herren låta dessa ting komma i dagen, och Herrens härlighet skall visa sig i molnet, liksom den uppenbarades på Moses tid och när Salomo bad att templet skulle helgas på ett överväldigande sätt.«
9. Där berättades också hur den vise Salomo bar fram invigningsoffret vid templets fullbordan.
10. Liksom Mose bad till Herren och eld kom ner från himlen och förbrände offergåvorna, så bad också Salomo, och elden kom ner och förtärde brännoffren. (
11. Mose sade att syndoffret förbrändes därför att man inte hade ätit det.)
12. På samma sätt firade också Salomo de åtta högtidsdagarna.
13. I skrifterna och anteckningarna om Nehemja gavs också redogörelser för allt detta, och även för hur han upprättade ett arkiv där han samlade böckerna om kungarna och profeterna, Davids psalmer och kungliga brev angående gåvor till templet.
14. På samma sätt samlade också Judas för vår räkning de skrifter som skingrats till följd av det senaste kriget, och de finns nu hos oss.
15. Om ni behöver dem, så skicka hit folk att hämta dem till er.
16. Vi skriver sålunda till er inför firandet av templets rening och uppmanar er att fira dessa festdagar.
17. Gud har räddat hela sitt folk och gett arvlandet åt oss alla, liksom kungaväldet, prästämbetet och heligheten,
18. så som han hade lovat i lagen. Och till honom står vårt hopp: han skall snart visa oss barmhärtighet och samla oss från jordens alla länder till den heliga platsen, ty han har räddat oss ur stora olyckor och låtit platsen renas.