1. Dokumenten visar att det var profeten Jeremia som befallde de förvisade att gömma undan en del av elden, så som ovan har berättats.
2. De beskriver också hur profeten överlämnade lagen åt dem som skulle föras bort. Han inskärpte att de inte fick glömma Herrens bud och inte låta sig vilseföras när de fick se gudabilder av guld och silver med praktfull utsmyckning.
3. Också med andra liknande ord förmanade han dem att alltid bevara lagen i sitt hjärta.
4. Det stod också antecknat hur profeten efter en uppenbarelse befallde att tältet och arken skulle bäras efter honom, och hur han gick ut till det berg som Mose besteg för att få se Guds eget land.
5. När Jeremia kom dit fann han ett utrymme i en grotta; han lät bära in tältet, arken och rökelsealtaret och spärrade sedan ingången.
6. Några av dem som hade varit med honom gick för att märka ut vägen, men de kunde inte finna den.
7. Då Jeremia fick veta detta tillrättavisade han dem. »Platsen skall vara okänd«, sade han, »till dess Gud åter samlar folket och låter barmhärtigheten komma.
8. Då skall Herren låta dessa ting komma i dagen, och Herrens härlighet skall visa sig i molnet, liksom den uppenbarades på Moses tid och när Salomo bad att templet skulle helgas på ett överväldigande sätt.«
9. Där berättades också hur den vise Salomo bar fram invigningsoffret vid templets fullbordan.
10. Liksom Mose bad till Herren och eld kom ner från himlen och förbrände offergåvorna, så bad också Salomo, och elden kom ner och förtärde brännoffren. (
11. Mose sade att syndoffret förbrändes därför att man inte hade ätit det.)
12. På samma sätt firade också Salomo de åtta högtidsdagarna.
13. I skrifterna och anteckningarna om Nehemja gavs också redogörelser för allt detta, och även för hur han upprättade ett arkiv där han samlade böckerna om kungarna och profeterna, Davids psalmer och kungliga brev angående gåvor till templet.