1. Då sade Salomo:»Herren har valt att bo i töcknet,
2. och jag har byggt dig en furstlig boning,ett hus där du evigt skall trona.«
3. Kungen vände sig om och välsignade de församlade israeliterna, medan alla stod upp.
4. Han sade: »Prisad vare Herren, Israels Gud, som med sina händer har fullbordat det som han med sin mun lovade min far David:
5. Alltsedan jag förde mitt folk ut ur Egypten har jag inte bland Israels stammar utvalt någon stad för att i den bygga ett hus, där mitt namn skulle vara, och jag har inte utvalt någon man att vara furste över mitt folk Israel.
6. Men nu har jag utvalt Jerusalem för att mitt namn skall vara där, och jag har utvalt David att härska över mitt folk Israel. —
7. Min far David hade föresatt sig att bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds, namn,
8. men Herren sade till honom: Din föresats att bygga ett hus åt mitt namn är god.
9. Men det skall inte bli du som bygger huset utan din son, den son som skall födas åt dig. Han skall bygga huset åt mitt namn. —
10. Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.
11. Där inne har jag ställt arken, som innehåller stadgarna till det förbund som Herren slöt med israeliterna.«
12. Inför de församlade israeliterna trädde Salomo fram till Herrens altare och sträckte ut sina händer.
13. Salomo hade gjort ett podium av brons och ställt det på förgården; det var fem alnar långt, fem alnar brett och tre alnar högt. Han steg upp på podiet, föll på knä inför de församlade israeliterna, sträckte händerna mot himlen